Åbodagens historia

Åbodagen har på Åbosamfundets initiativ firats sedan år 1961. Under de första åren var dagens program ganska anspråkslöst även om fyrverkeriet hört oskiljbart till programmet redan i över fyrtio år.

Programutbudet blev mera varierande, och under årens lopp har hembygdsfesten blivit en mångsidig evenemangsdag vars huvudsakliga syfte är att få stadsborna att lära känna sin hemort samt aktivera olika aktörer att arrangera program. I organiseringen av Åbodagen deltar många föreningar, stadens sektorer samt olika samfund och företag.

Den tredje söndagen i september

Åbodagen har firats sedan år 1961 den tredje söndagen i september. Ända sedan år 1973 har utnämnandet av Åbodagens fadderbarn varit en programpunkt under hembygdsdagen – äran tillfaller det första barn som föds på Åbodagen. Årets fadderbarn på Åbodagen, den söta lilla pojken, föddes på ÅUCS kl. 0.13 in i Åbofamiljen Jenni Salmenkangas och Osmo Soinio.

För 2014 års Åboflicka Elviira Rahkia och Åbopojke Atte Ollila blev det första representationsuppdraget att tillsammans med barnkulturplaneraren Leena Hiltunen överlämna Åbodagens fadderbarn stadens faddersked samt framföra stadsdirektör Aleksi Randells hälsning. 2014 års fadderbarn fick också en Åboriginal-sparkdräkt donerad av Turku Touring.

Åbodagen till ära publicerades på ett traditionellt sätt också Åbodagens poststämpel. Temat för årets poststämpel var Föri som firar sitt jubileumsår.