Årsbidraget för 2016 täckte avskrivningarna enligt plan och enligt den här mätaren är stadens ekonomi i balans. Även den interna finansieringen täckte stadens egna nettoinvesteringar. Upplåningen inriktas på utlåningen dvs. nytt lån togs upp och lånades vidare ut till dotterbolagen för investeringar.
Enligt de preliminära uppgifterna stiger överskottet för räkenskapsperioden 2016 till 28,1 miljoner euro. I bokslutet ingår en inkomstföring av engångsnatur på 15 miljoner euro på grund av avvecklingen av Åbo yrkeshögskolas investeringsfond. Finansieringsintäkterna innehåller engångsposter på ca 4 miljoner euro. Stadens överskott korrigerat med engångsposter uppgår till ca 9 miljoner euro.
Åbo stadsfullmäktige har dragit upp riktlinjer på hösten 2017 att ekonomin balanseras före 2018, att årsbidraget täcker avskrivningarna i fråga om investeringar och att nettoskulden ökar måttligt.
Årsbidraget för 2016 täckte avskrivningarna enligt plan. De räntebelagda skulderna ökade med 77,2 miljoner. euro.
Budgeten för 2017 uppvisar ett underskott på 19,3 miljoner euro.
Aleksi Randell
– Budgeten för 2017 uppvisar ett underskott på 19,3 miljoner euro. Det gångna året ger oss möjlighet att innevarande år blir mindre dystert än vad som budgeterats: vi är ändå på minus, för den minskade skattefinansieringen till följd av konkurrenskraftsavtalet gör att det ekonomiska läget är svårt, betonar stadsdirektör Aleksi Randell.
I Åbo och Åboregionen finns i alla fall positiva förväntningar och tilltro till framtiden. Ur företagens synvinkel har regionen klassats som den näst attraktivaste regionen i Finland.
Betydande för Åboregionens sysselsättning och ekonomi i framtiden var Åbovarvets snabbt ökade orderstock som med fördröjning kommer att påverka sysselsättningen i hela regionen samt stärka stadens beskattningsunderlag. Utvecklingen av varvets orderstock ger möjligheter till återhämtningen av ekonomin och utvecklingsutsikterna för Åboregionen kan anses vara lovande, beskriver stadsdirektör Randell.
Servicenivån har bibehållits
Under 2016 har man effektiviserat verksamheten i Åbo stads alla sektorer och följt noggrann ekonomi vilket framgår av räkenskapsperiodens resultat. Stadens nettodriftskostnader (verksamhetsbidrag) ökade med 1,4 procentenheter från år 2015. Ökningen i euro uppgick till ca 14,0 miljoner euro.
Användningen av årsverken har minskat såsom planerat. Personalkostnaderna minskar med 0,3 procent jämfört med året innan(avtalsförhöjningarnas inverkan på 2016 års löner var ca 0,6 procent). För service- och materialanskaffningar användes 1,7 procent mer än året innan. Nettodriftsutgifterna för 2016 uppgår till sammanlagt 984,7 miljoner euro.
Stadens sektorer har utfört ett bra arbete för att balansera ekonomin.
– Stadens sektorer har utfört ett bra arbete för att balansera ekonomin. Staden har lyckats med att dämpa sina driftsutgifter. Staden har ökat produktiviteten genom att utveckla verksamheten internt. Som ett gott exempel kan nämnas välfärdssektorn som delvis genom sina kostnadsinbesparingar i verksamheten kunde täcka överskridningen av betalningsandelarna till sjukvårdsdistriktet. Stadens personal har utfört ett förtjänstfullt arbete för att dämpa kostnaderna, tackar stadsdirektör Randell.
Skattefinansieringen och ränteintäkterna ökade
Skattefinansieringen var 1.012,4 milj. euro år 2016. Skattefinansieringen i euro ökade med +16,4 miljoner euro (+1,7%) jämfört med året innan. Stadens intäkter från statsandelarna ökade med +10,3 miljoner euro (+3,9%).
Ökningen av statsandelarna innehåller en kompensering till kommunerna på grund av förändringarna i beskattningsunderlaget. Kommunernas skatteintäkter minskade på grund av att arbetsinkomstavdraget höjdes. Att den tidsbundna höjningen av utdelningskvoten på fem procentenheter för statsandelarna avslutades minskade kommunernas skatteintäkter. Samfundsskatteintäkterna var 8,5 miljoner euro mer än året innan.
Finansieringsintäkterna ökade tack vare den ökade utlåningen och den framgångsrika placeringsverksamheten. Ränteintäkterna från utlåningen var 20,1 milj. euro (13,2 milj. euro 2015). Nettointäkterna från kassareserven och skadefonden var sammanlagt 9,4 miljoner euro (4,2 milj. euro 2015). Räntekostnaderna minskade jämfört med året innan, även om den räntebelagda skulden i sin helhet ökade.
Utgifterna överskreds inom välfärdssektorn och bildningssektorn
Utgifterna överskreds i synnerhet inom välfärdssektorn och bildningssektorn. Nettoutgifterna inom välfärdssektorn ökade till 589,6 miljoner euro. Sektorns budget överskreds med 2,8 miljoner euro.
– Den centrala förklaringen till social- och hälsovårdsnämndens överskridningar var sjukvårdsdistriktets betalningsandelar. Välfärdssektorn har lyckats med hanteringen av dröjsmålsdagar, säger Aleksi Randell.
Välfärdssektorn har lyckats med hanteringen av dröjsmålsdagar.
De kommunala andelarna som betalas till sjukvårdsdistriktet överskreds med cirka 6 miljoner euro. Genom att förbättra produktiviteten i sin egen verksamhet har välfärdssektorn lyckats täcka kostnadsökningen inom den specialiserade sjukvården. Välfärdssektorns nettoutgifter ökade med 1,1 procent jämfört med året innan.
Bildningssektorns nettoutgifter var 289,0 miljoner euro. Inom den småbarnspedagogiska verksamheten fanns det en press att hålla budgeten. Efterfrågan på småbarnspedagogik som finansieras med servicesedlar har ökat mer än förväntat och anpassningen och effektiviseringen av övrig verksamhet har inte täckt överskridningen.
Nettodriftsutgifterna i budgeten 2016 för nämnden för fostran och undervisning överskreds med 3,2 miljoner euro. Klientavgifterna inom småbarnspedagogiken höjdes inte i fjol i och med att regeringen tog tillbaka sitt förslag att höja klientavgifterna, vilket i sin tur påverkar överskridningen av nettodriftstutgifter. Nettoutgifterna inom bildningssektorn ökade med 3,4 procent från i fjol.
Investeringarna framskred enligt planerna
År 2016 var stadens bruttoinvesteringsnivå cirka 74,5 miljoner euro (67,4 miljoner euro 2015).
De mest betydande objekten i investeringsprogrammet för infrastruktur var Salutorget, renoveringen av infrastrukturen i Syvälahti, planområdet för VR:s verkstad och Logomobron. Av dessa byggdes Syvälahti och planområdet för VR:s verkstad så gott som enligt planerna.
Sammanlagt 6,4 miljoner euro användes för dessa objekt 2016. Framskridandet och penninganvändningen i samband med Salutorget och Logomobron avvek betydligt från planerna. Sammanlagt 0,5 miljoner euro användes för dessa två objekt (4,7 miljoner euro mindre än budgeterat).
De största renoveringsobjekten i lokalinvesteringsprogrammet 2016 var Katedralskolan och utebadet i Samppalinna. Penninganvändningen i den grundläggande renoveringen av Katedralskolan uppgick till 5,6 miljoner euro och överskred planerna med 0,6 miljoner euro. Penninganvändningen i renoveringen av Samppalinna utebad uppgick till 3,2 miljoner euro och underskred planerna med 1,5 miljoner euro.
Lånen till dotterbolagens investeringar ökade skulden
Stadens räntebärande skulder var sammanlagt 675,3 miljoner euro vid utgången av 2016. De räntebärande skulderna ökade med 77,2 miljoner euro. Lånestocken var i slutet av året 3 600 euro per invånare (3 217 euro/invånare i bokslutet för 2015).
Stadens totala skulder ökade på grund av utlåningen till de investeringar som stadens dotterbolag genomför. Det totala beloppet av utlåningar uppgick till 510,4 miljoner euro i bokslutet.
I slutet av året uppgick penningtillgångarna till 186,3 miljoner euro, vilket var 13,4 miljoner euro mer än i slutet av 2015.
När beloppet för stadens utlåning och penningtillgångar exkluderas från de totala skulderna, överskrider stadens fordringar och egna placeringar skulderna (75 miljoner euro i slutet av 2015).
- Årsbidraget för 2016, ennakkotieto (pdf, på finska)