Den positiva strukturomvandlingen ökar efterfrågan på Åbo stads tjänster

Ekonomin i Åboregionen har under några års tid utvecklats i en positiv riktning så att omsättningen i alla branscher inom den privata sektorn och antalet anställda har ökat.  Utvecklingen förutspås öka stadens skatteintäkter under ekonomiplaneperioden 2018-2021.

Den interna finansieringen för tillfället täcker ändå inte finansieringsutgifterna för Åbo stads verksamhet och investeringar.

-Den mycket positiva utvecklingen i Åbo och hela regionen syns ännu inte i stadens ekonomi. Vårt skatteunderlag ökar, men samtidigt ökar också servicebehovet och stadens utgifter. Om vi inte kan höja produktiviteten ökar skuldsättningen och vår investeringsförmåga försvagas. Trots den ekonomiska tillväxten får vi inte invagga oss i en sådan illusion att stadens utgifter får öka mer än skattefinansieringen ökar. Utgifterna ska riktas så att den tillväxt som nu tagit fart ska bli ett bestående tillstånd som skapar sysselsättning och välfärd, säger Åbo stadsdirektör Aleksi Randell.

Utgifterna för år 2017 utfaller nästan enligt budgeten. Utgiftsökningen för år 2018 beror framför allt på det ökade servicebehovet inom den specialiserade sjukvården, den grundläggande utbildningen och småbarnspedagogiken  Dessutom ökar årskostnaderna på grund av att stora investeringsobjekt har färdigställts och tagits i bruk.

Staden har lyckats balansera sin ekonomi

Stadens ekonomiplanering har styrts av stadsfullmäktiges riktlinjer från 2011, enligt vilka stadens ekonomi balanseras före 2018, årsbidraget täcker avskrivningarna av investeringar och nettoskulden ökar måttligt.

Åbo har lyckats lyckats dämpa ökningen av driftsutgifterna väl. Detta började med en reform av verksamhetsmodellen 2013, varefter modellen har utvecklats kraftigt vidare.

Stadsdirektör Aleksi Randell tackar stadens personal för ett ihärdigt arbete med att balansera ekonomin. Den måttliga utvecklingen av verksamhetsutgifter under de senaste åren har möjliggjort en förbättrad ekonomisk situation.

Balansen uppnåddes tidigare än beräknat 2016, och även år 2017 förutses vara i balans. Konkurrenskraftsavtalet åt upp en del av den interna finansieringen 2017, men balansen uppnås genom att redovisa bolagiseringen av vattenaffärsverket som en engångsinkomst. Under det gångna året var utvecklingen av skatteinkomster bättre än beräknat och riktas 2018 till ökningen av servicebehovet.

- Efterfrågan på tjänster fortsätter att öka under 2018, men sådana engångsinkomster som uppstod 2017 kommer inte längre att bidra till den interna finansieringen. Därför kommer den ekonomiska balansen att rubbas 2018–2020, säger stadsdirektör Randell.

Staten gjorde nedskärningar i kommunernas skattefinansiering under det gångna året som grundade sig på kalkylerade besparingar, såsom en ökning av den dagliga arbetstiden på sex minuter. Enligt en utredning som gjordes av Kommunförbundet har grunderna för nedskärningarna av statsandelarna inte realiserats som kostnadsbesparingar. Kommunernas finansieringsansvar vid produktionen av tjänster har ökat i betydande grad och fler motsvarande beslut har nu fattats.

Under de senaste åren har stadens ekonomi skötts på ett särskilt ansvarsfullt sätt inom alla sektorer, något som avspeglats i måttligt ökade utgifter också i nationell jämförelse.

- Under de senaste åren har stadens ekonomi skötts på ett särskilt ansvarsfullt sätt inom alla sektorer, något som avspeglats i måttligt ökade utgifter också i nationell jämförelse. Inför statens beslut är staden dock tvungen att skapa nya verksamhetssätt som ökar produktiviteten, konstaterar stadsdirektör Randell.

I det beredda budgetförslaget visar de första åren ett underskott på sammanlagt 46,4 miljoner euro. Planen är att återfå balans i stadens ekonomi år 2021. Enligt personalplanen som ingår i budgetförslaget kommer årsverkenas antal att ökas med 46,4 år 2018.

- Att kostnaderna överskrids på grund av det ökade servicebehovet är förståeligt men under de kommande åren måste verksamhetens produktivitet ökas som ett svar på det växande behovet. Enligt produktivitetsmätarna är vi på efterkälken jämfört med andra städer åtminstone för småbarnspedagogikens del, säger Randell.

Investering och finansiering

Åbo stads bruttoinvesteringar är enligt budgetförslaget 99,4 miljoner euro under ekonomiplaneringsperioden år 2018 och 91,2 miljoner euro under 2019.

De mest betydande investeringsprojekten under ekonomiplaneringsperioden är allaktivitetshusen i Syvälahti och Övre S:t Marie, enheterna för serviceboende med heldygnsomsorg, nybyggena för Viinamäki daghem samt renoveringen av Puolala skola och enheten på Råggatan.

Resultatfinansieringen för både själva verksamheten och investeringarna räcker inte till för att täcka de kostnader som projekten ger upphov till. Kassaflödet för verksamheten och investeringarna har ett underskott på 70 miljoner euro. Utlåning beviljas för 45 miljoner euro. För att finansiera stadens och dotterbolagens investeringar upptas ny långfristig nettoskuld på 80 miljoner euro.

För ekonomiplaneringsperioden 2018–2021 har en tilläggsskuld på 40–100 miljoner euro per år tagits upp i budgeten. År 2018 stiger nettoskulden med 60 miljoner euro.

Åbo stadsdirektör Aleksi Randells budgetförslag (pdf, på finska)

Läs hela budgetmeddelanden