Enligt en bedömning av Internationella valutafonden IMF är effekten av en investering i infrastruktur – vägar, spårvägar och broar – till ett belopp som motsvarar en procent av BNP + 0,4 procent på bruttonat-ionalprodukten för det innevarande året och + 1,5 procent efter fyra år.

Ett av de viktigaste utvecklingsobjekten på den inre europeiska marknaden är, att på ett smidigt sätt sammanlänka de viktigaste väg-, luft-, vatten- och spårvägsförbindelserna med varandra.

Insatsområdet för utvecklandet av EU:s trafiksektor, TEN-T, omfattar trafikleder, vars kärna – nio stomnätskorridorer genom Europa – borde vara slutförd i slutet av år 2030. Det kompletterande kapillärnätet planeras vara färdigt år 2050.

Två av de norra slutpunkterna för stomnätskorridoren finns i Finland. Den ena stomnätskorridoren är Nordsjön–Baltikum och den andra är Skandinavien–Medelhavet.

Skandinavia-Välimeri –ydinverkkokäytävä.

Den nordlska tillväxtzonen utgörs av den nordligaste delen av stomnätskorridoren Skandinavien–Medelhavet, där man särskilt finansierar projekt som ska göra godslogistiken i södra Finland smidigare.

Smidigare förbindelser medför, utöver ekonomiska fördelar, även effekter vad gäller klimatskyddsmål: när resetiderna förkortas och transporterna överförs från småvägar till leder där trafiken löper bra och till hinderfria riksvägar effektiveras trafiksektorn och de utsläpp som trafiken orsakar minskar. Samtidigt blir det även enklare för människor att röra sig över gränser efter arbete.